Jag var helt överlycklig. 14 år och på efterfest med Noice!

Tack Bisse för denna historia och dessa bilder!


.


Mitt första minne av Noice är från 7 februari 1981, då Noice skulle spela i Motala folkets park. Jag och min kompis var där fyra timmar innan och hade riktigt roligt tillsammans med andra noicare.

Först in var vi, och längst framme vid scenen hamnade vi. Jag pratade med en roddare med långt hår minns jag. Jag var alldeles salig över att få se mina idoler.

Efter spelningen gick vi ut och väntade utanför turnébussen. Det var massor av tjejer där, och Noice-killarna satt redan i bussen.

Då kom Fredrik ut från parken och skulle in i bussen. Han ropade till mig och min kompis att ta oss till Palace Hotel för efterfest. Bussen var tyvärr full. Vi trodde inte våra öron...

Vi stoppade snabbt första bästa bil, som körde oss till hotellet. Vi kom fram till hotellet samtidigt som turnébussen. Noice-killarna gick in, men vi stoppades av securitasvakter som sa att inga mer tjejer fick komma in. Fredrik såg oss, och kom ut och sa att vi skulle med. Jag var helt överlycklig. 14 år och på efterfest med Noice!

De bjöd på alkohol och vi hade jättetrevligt. En kompis till mig (ytlig sådan) blev lite full och Hasse drog i väg med henne till sitt rum för att bada... Efteråt kom hon tillbaka, ännu fullare, så hon fick gå hem...

Rätt som det är kommer en securitasvakt in och frågar om det finns nån Elisabeth P där, för hennes mormor är utanför och frågar efter henne! Jag hyssjade på min kompis och höll god min. Securitasvakten gick ut. Fredrik sa: "Men du heter väl Elisabeth?" "Ja, men inte P", ljög jag.

När festen var slut vid 04.00 och jag och en kompis gick hemåt - vem står där på torget och väntar om inte mormor! Jag var galen och bara gick förbi henne... Nu idag förstår jag henne - jag var ju bara 14 år. Men hur hon fått reda på att jag var på hotellet vet jag än idag inte...